Home

Nyckelorden

Unionens status som juridisk person

Frågan om unionens status som juridisk person har ställts bl.a. i samband med Europeiska unionens förmåga att ingå traktater eller ansluta sig till internationella organisationer. Unionen som omfattar tre skilda gemenskaper som var och en har status som juridisk person (Europeiska gemenskapen, EKSG och Euratom) och två sektorer av mellanstatlig karaktär (gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och polissamarbete och straffrättsligt samarbete) har ingen uttalad status som juridisk person. Artikel 24 i EU-fördraget förutser likväl möjligheten att Europeiska unionen och tredje land ingår avtal vilket kan ses som ett underförstått tilldelande av internationell rättskapacitet.

Se också

Gemensam institutionell ram
Europeiska unionens pelare
Gemenskapsmetod och mellanstatlig metod

Unionsmedborgarskap

Alla personer som är medborgare i en medlemsstat betraktas som unionsmedborgare.

Genom unionsmedborgarskapet erkänns följande fyra särskilda rättigheter:

  • Rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom unionens hela territorium.
  • Rösträtt och valbarhet i kommunalval och val till Europaparlamentet i bosättningslandet.

  • Rätt till diplomatiskt och konsulärt skydd av varje medlemsstats myndigheter inom ett tredje lands territorium där den medlemsstat i vilken unionsmedborgaren är medborgare inte är representerad.

  • Rätt att göra framställningar och rätt till överklagande till Europeiska ombudsmannen.

Det är viktigt att notera att införandet av begreppet unionsmedborgarskap inte ersätter det nationella medborgarskapet utan kompletterar det.

Upphävandeklausul

Genom Amsterdamfördraget infördes en upphävandeklausul i Fördraget om Europeiska unionen.

I klausulen föreskrivs att om en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter de principer unionen bygger på (frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen) får vissa av de rättigheter som den ifrågavarande medlemsstaten har till följd av fördragen upphävas (till exempel rösträtten i rådet). Däremot skall den ifrågavarande medlemsstatens skyldigheter även i fortsättningen vara bindande för den staten.

Utvidgning

Europeiska gemenskapen har varit med om fyra omgångar då nio nya länder hittills har anslutit sig till de sex länder som grundade gemenskapen � Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna � vid följande tidpunkter:

  • 1973: Danmark, Irland och Förenade kungariket,
  • 1981: Grekland,
  • 1986: Portugal och Spanien,
  • 1995: Finland, Sverige och Österrike.

För att få ansluta sig till Europeiska unionen måste varje kandidatland uppfylla vissa kriterier som fastställdes av Europeiska rådet i Köpenhamn 1993 (Köpenhamnskriterierna).

I samband med nästa anslutningsomgång bör institutionerna reformeras så att Europeiska unionen verkligen kan fungera på ett effektivt sätt med ett betydligt större antal medlemsstater.